Festskrift till Per Henrik Lindblom

Bokpresentation

Per Henrik fyller sextiofem år i mars 2004. Som bekant är han professor i processrätt vid Uppsala universitet och har varit det sedan 1974. Han är dock mer en naturkraft än en professor när det gäller forskning och undervisning. Genom åren har han präglat otaliga studenter genom undervisning i processrätt, framförallt på den egna nydanande fördjupningskursen progressiv process (ursprungligen rätt och rättsskydd), och handledning av examensarbeten. Per Henrik har på sitt karismatiska sätt väckt en juridisk och rättspolitisk medvetenhet hos många studenter och därför bidragit till att inympa en särskild kvalitet i den svenska juristkadern.

Per Henrik Lindbloms forskargärning är vittomfattande – de tre områden där han gjort ett särskilt avtryck (ja, i ett fall själv närmast skapat ett svenskt rättsområde) är processhinder, särskilt talerätt, grupptalan och miljöprocess. Dessa områden har också varit föremål för hans tre stora monografier: doktorsavhandlingen Processhinder (1972), Grupptalan (1989) samt Miljöprocess I och II (2001 och 2002). Vid sidan om dessa har han i ett stort antal uppsatser behandlat bl.a. utmätning, bevisvärdering, civil- och straffprocessens funktioner, alternativ tvistlösning, europeisk harmonisering samt tolknings- och tillämpningsfrågor. Per Henrik som forskare utmärker sig genom att han på ett sällsynt sätt förenar kapaciteten att ”knäcka” specifika processrättsliga problem och förmågan att med bred pensel behandla principiella frågor. Per Henrik har vidare inspirerat och väglett ett stort antal yngre forskare, som doktorandhandledare och som ansvarig för högre seminarier i processrätt. Han är ett välkänt namn på den europeiska och internationella arenan och har varit rapportör och inledare vid många internationella kongresser, liksom gästforskare vid tre amerikanska universitet. År 2001 mottog han Söderbergska priset för sina omfattande vetenskapliga insatser.

Utanför fakultetens hägn har Per Henrik varit verksam bl.a. i utredningsarbete; här kan nämnas Rättegångsutredningen samt Grupptalanutredningen. Vidare är han ledamot av Kungliga Vetenskapssamhället och Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala.

Per Henriks omfattande kontaktnät, liksom hans betydelse i Norden och internationellt, avspeglas i denna festskrift. De flesta bidragen är författade av vänner och kolleger hemmahörande i processrätten och så gott som alla uppsatser har processrättslig inriktning.